Det här ska jag göra…

Ok, nu ska jag göra som Victoria och Annika och alla andra som skrivit och/eller kommeterat listor för diverse olika inköp vid resor back home i sommar. Skrev tidigare en lista, här kommer en uppdaterad version.

* Shoppa jeans på Lindex. Nejdå, det är faktiskt ingen tantaffär. De har bra, snygga, trendiga och välsittande jeans för alla åldrar och kroppar numera.

* Ring från Efva Attling (utlovad gåva)

* Mumintrollsmuggar (samlar)

* Kokböcker + vanliga svenska pocketböcker + svenska tidningar + svenska dvd-filmer

* Apotekets Dentosal tandkräm. Den bästa tandkrämen, maken gillar den dock inte alls. Den löddrar betydligt mindre än alla andra tandkrämer (det gillar jag) + att den smakar salt-salt (inte peppermint-sött som alla andra utan verkligen havssalt sådär som det smakade då man som liten ibland borstade tänderna direkt i Östersjöns vatten) och tänderna känns mkt renare. En speciell smak och annorlunda tandkräm som nog kan vara svår att tycka om.

* Salivin-pastiller mot muntorrhet från Apoteket (de är bäst helt enkelt)

* Marimekkotyger, för gardiner eller kuddar eller vad som helst. Typ mer av det här som jag har nu i köket.

* Ljuslyktor från Kosta Boda, Orrefors och Iittala (kanske inte från alla och inte hur många som helst, men några i alla fall….)

* Jag ska fota massor så jag har mer bilder att visa upp för folk här.

* Äta Karamellkungens godis

* Det där med att skicka paket till sig själv som det skrevs om hos Victoria lät bra också. Kanske något jag ska göra.

*  Fler snapsglas som ser ut som änglar från en lokal glas-smedja på Åland (samlar). Ser ut så här:

Först häller man i snapsen….. sen sveper man den så som man dricker snaps och ställer glaset upp och ner på underlägget och vips så ser snapsglaset ut som en ängel. Finns i olika färger. Jag har mixade färger, blir roligt när man dukar upp med olika färger på just snapsglasen.

* Smörknivar i trä

* Ost ska jag äta men tar nog inte med (Ikea öppnar här 25 juli).

Men framför allt…..

Så ska jag äta världens godaste grillmat hos mamma och Sten (helst varje dag under tiden jag är där), jordgubbar är nog för mycket att hoppas på eftersom vi åker så sent på sommaren. Jag ska cykla på de stigare och vägar jag cyklade på när jag var liten och förundras över hur annorlunda allting är. Jag ska gå ut och gå med mamma och bara skvallra. Jag ska köra runt och se hur Lappis ser ut numera och vara lite nostalgisk, jag ska kolla om Frösunda växt ännu mer sen vi flyttat och se om de vi sålde lägenheten till fortfarande bor kvar (och se om det fortfarande är lika svårt få parkering). Vi ska gå på fotboll, vi ska hälsa på makens gamla arbetsplats, vi ska gå på bio och vara ute i god tid så vi får se reklamfilmerna. Jag ska gå barfota i gräset och verkligen kolla om gräset inte är annorlunda där och mindre strävt än gräset här (vilket jag tror). Jag ska akta mig för fästingar och kolla noga varje kväll så ingen fastnat. Jag ska äta glass, mest för sakens skull för jag har nämligen  upptäckt den godaste glassen gör man faktiskt här i Amerika (ja, Nina det är sant. Kom och testa). Vi ska vandra den där vanliga rundan som vi alltid går då vi är på makens mammas lantställe nära Flen, och vi ska kolla om den där hunden som alltid skäller fortfarande bor kvar i det där huset nära postlådorna (tror jag det är). Jag ska se hur alla kompisas barn växt och förändrats, se om kompisarna förändrats och se om allt är sig likt eller om precis allt är förändrat.

Och sen när vi är mätta på allt det det här och alla blivit trötta på att ha oss våldgästande och vi blivit utmattade av att fara runt som två skållade råttor och bocka av allt på alla listor, då ska vi åka till Arlanda och sätta oss på flyget tillbaka och förhoppningsvis ska vi bara vara belåtna, mätta och nöjda och inte alls ledsna över att åka tillbaka igen.

Sommartecken

Jag har saknat nåt riktigt sommartecken, ni vet den där ”nu är det sommar”-känsla. När man gick i skolan fick man den automatiskt av skolavslutningen, även senare har det funnits speciella försommartecken ute i naturen som man kunnat läsa av och konstatera att nu blommar syrenerna, nu är luften inte längre vårluft utan nu är det sommarluft osv. Men när man byter miljö, land och bostadsplats blir allting nytt och man har inga referenspunkter alls. Man blir lite virrig och vet inte alls vad som gäller. Jaha, är det här vår eller sommar. Betyder det att när blomma XXX blommar så är det vår, och när grannarna börjar klippa gräset flera gånger i veckan istället för en, då är det kanske ett tydligt tecken på att det är sommar, eller när …. Ja, listan kan göras lång. Eftersom man inte riktigt kan identifiera de där tecken så kommer inte riktigt samma sommarkänsla heller. Inte det där förväntansfulla försommarpirret som vi hade när vi bodde i Sverige och man kunde känna att aaaahhhh, NU är det sommar. Kanske om nåt år, att vi då lärt oss tolka signalerna som gäller här för när de olika årstiderna kommer, då kommer vi kanske kunna se och förstå hur signalerna för sommar ser ut här.

Just nu är det dallrande högsommarvärme (enligt mitt sätt att se på saken, men här är det väl egentligen bara tidig sommar nu då), det är inte ens juni men vi hade igår och ska ha resten av veckan runt 30 grader. Mina morgonpromenader måste verkligen ske på morgonen nu annars är det för svettigt. Nästa vecka tror jag svalare väder väntar igen, men regnperioden är över och även för Portlandområdet som annars har så mycket regn väntar nu några torra månader. Här har de flesta tomter nergrävda vattenanordningar, sprinklers som körs igång med timer och med underjordiska ledningar. Vi sover med fönstren öppna (myggnät finns förstås, man vill ju inte vakna av en äcklig spindel på kinden) och titt som tätt under natten hör man hur sprinklarna här omkring körs igång. Kanske det är ett typiskt sommartecken här…

Men så händer nåt och idag kom jag plötsligt på att jo, det finns ju visst självklara, jättetydliga sommartecken! Jag fick en aha-upplevelse efter att ha läst mina favoritbloggar och kunde efteråt konstatera att det säkraste sommartecknet av dem alla är att utlandssvenskarna börjar prata om Sverigeresor, vad som ska packas, flygbiljetter som ska bokas/har bokats. Vissa har redan åkt iväg, vissa är nästan på väg. DET är ju ett sommartecken om något. Alla förväntansfulla, ivriga resenärer som är på väg hem till Norden. Så där fick jag nog mitt bästa sommartecken. Nu är det sommar!

Vi letar biljetter och har fortfarande inte bestämt exakt när vi ska åka, det beror lite på makens jobb och vad som funkar bäst. Jag planerar i alla fall vara 4 veckor, maken 2. Augusti blir den mest troliga tidpunkten nu, med start för mig from slutet av juli. Flygbiljetter verkar det finnas, speciellt om man är rätt flexibel och inte måste åka en viss dag eller tid. Priserna? Tja, sådär. Helt ok, tycker jag. Speciellt om man undviker to-sö avresor.

Voffor gör di på detta viset

Häromdagen när jag lunchade med en väldigt trevlig nyvunnen bekantskap började vi diskutera barnuppfostran. Kycklingsalladen smakade bra, isvattnet svalkade gott och vi hade en givande diskussion om barnuppfostran ända tills hon plötsligt säger: vi tillämpar spanking (smisk) som uppfostringsmetod och är mycket nöjda. Jag blev rätt paff men ändå inte, jag känner till att smisk förekommer och att många familjer uppriktigt och innerligt tror på den metoden, älskar sina barn och absolut inte menar något illa eller har ett elakt syfte. Vi fortsatte diskutera och jag frågade nyfiket varför, hur de tillämpar den metoden osv. Jag vill inte vara dömande eller komma med pekpinnar, men jag personligen är helt emot denna metod (dessutom är det olagligt därifrån jag kommer) och inombords var jag faktiskt en aning chockad även om jag körde pokerface. Det här är människor med en ängels tålamod, goda och stabila människor. Inte människor som i stundens hetta har svårt kontrollera sig när det blir för mycket och barnen testar tills tålamodet brister och det i stundens hetta kommer en dask på ändan. Nej, dessa människors metod går ut på att aktivt använda sig av smisk som en metod, ett uppfostringssätt. Har X gjort fel saker eller varit dum på morgonen så får hon tillsägelse och vet att det kommer bli smisk senare som uppläxning. En utstuderad och planerad metod för att tukta ungen. För mig luktar det här gammalmodigt tänkande och är som att färdas i en tidsmaskin tillbaka en väldig massa år i tiden. I min tankevärld finns inte ens detta på kartan, för mig är barn människor som inte ska förnedras. Jag ska inte behöva använda våld för att få kontroll över situationen eller få dem att lära sig livets läxor.  Barn ska förstås ha respekt för sina föräldrar och andra människor, men inte vara rädda. Barn ska inte förtryckas. Och hur i hela världen kan man trovärdigt pränta in i sin unge att det är fel att slå andra barn på dagisgården/skolgården och att det är helt fel och förbjudet använda våld mot andra – när det är exakt vad man själv gör mot sitt barn. Säger man: slår du en annan unge på skolgården eller tar till knytnävarna då du blir arg, då får du stryk när du kommer hem???

Sexualundervisningen ska tydligen på många håll och i en del skolor vara rena rama stenålders också. Att skriva under kontrakt på att man lovar sig själv från sexuell avhållsamhet före man ingår äktenskap förekommer t.ex.

Väkommen till den nya världen.

På väg till utlandet

Eftersom vi nu äntligen fått rätsida på vår visumsituation och klara besked om vad som är att vänta (Fia, det verkar ordna sig bra och tillfredsställande även utan någon extern hjälp) så kan vi äntligen börja planera in vår sommar. Fångarna släpps nämligen fria, vi kommer att kunna åka hem i sommar. Sannolikt åker jag några veckor före M, och så är vi sedan två veckor tillsammans före vi styr kosan tillbaka hem till Oregon. Jag känner mig väldigt förväntansfull och ivrig. Undrar hur det kommer kännas att åka tillbaka hem ? Och jag undrar hur det efter semestern kommer kännas åka tillbaka hem hit igen? Inte alls som förra och första gången, då visste vi ingenting där vi satt nervösa på Arlanda. Nu har vi börjat skapa oss ett hem här och vet förstås vad som väntar då vi sätter oss på planet tillbaka. Igår pratade vi om vad vi vill göra under vårt besök, lämplig tidpunkt osv. Makens enda krav var att semestern ska planeras in då Hammarby spelar match på Söderstadion (han verkar längta mer efter det än alla andra saker), så det ska vi väl kunna fixa. Jag tänker på alla jag vill träffa, på min shoppinglista (som växer och växer…) Tänk, vi ska åka hem i sommar….

Ps Det har pratats ormar och djur på flera av de bloggar som finns i  min bloggfamilj (se min länklista). Mitt bidrag till klubben ”mina möten med hemska djur” är icke självupplevt (tack och lov) men nåt ska jag ju också bidra med. I förrgår såg M några små babyormar ligga och sola sig på en trottoar intill ett vattendrag i en park som är på vägen till hans jobb. Ingen aning om vad det var för sort, men allt ringlande stressar mig till max. Ds

Hemhjälp vore nåt…

Japp, så var det vardag igen och jag är mer eller mindre helt frisk och pigg igen. Förutom rösten som är totalt pajad, sitter här och låter telefonen ringa, ingen idé svara när man bara kraxar som ett fyllo som druckit för mycket whisky. Men som sagt, pigg igen.

Vad har du för AR den här veckan frågade M igår. Jag brukar göra lista på söndagkvällarna över veckans projekt. AR står för action required (aktion krävs) och är saker som verkligen måste göras. Termen är lånad från makens jobb men passar fin-fint in även på mina listor. Veckans AR är flyttstädning av hyreslägenheten. Vi har ju bott i vårt nya hem länge, men vårt hyreskontrakt går ut sista maj så hyresbostaden har stått tom nästan två månader nu. Och förstås är flyttstädningen sparad till sista stund. Motivationen är inte direkt på topp då det gäller att putsa och feja en bostad som man redan lämnat. Det börjar för övrigt märkas fler och fler skilnnader mellan hyresboendet och eget ägarboende. Numera får vi lite nu och då hemgjorda datorutskrivna reklampapper som är fastkilade under dörren eller vid handtaget, där ärliga och pålitliliga Mrs Alvarado med massor av referenser erbjuder städning och tycker vi ska kontakta henne. Eller Mayra som har 12 års erfarenhet av hushållssysslor och med goda referenser och nu tycker vi ska anlita henne för att ta hand om vår klädtvätt. För att nämna några exempel. Den här sortens reklam kom aldrig i hyresbostaden. Det är frestande… Hade vi båda jobbat och/eller haft barn då hade jag inte tvekat en sekund att anlita mrs Alvarado som städhjälp, men som situationen är mäktar jag/vi nog själva med såväl städ, tvätt som allt annat hushållsgöra. Men det här är tydligen känsliga grejer, inte här men hemma i Norden. Där är det bara fisförnämna krösustanter med lila hår som har hemhjälp och köper den sortens tjänster. Man ska ta hand om sin egen skit, tycker ju många. Här är det som sagt en helt annan attityd och inställning, inte mig emot alls – det gillar jag. Jag är nog mer amerikansk i mitt tänkande och mentalitet när det gäller en hel del saker. Så jag sparar alla dessa lappar för framtiden, man vet ju aldrig när det kan bli aktuellt kontakta nån av damerna…

Memorial Day är nästa helgdag, på måndag är det röd dag. Långhelg väntar således. Vår målsättning är att kunna ta ledigt även på fredag, vi får se om M lyckas göra det. Vi har velat fram och tillbaka, vad vi vill göra. Vi har nu sent omsider bestämt oss för att utforska vår egen delstat och göra utflykter i Oregon. Det ska bli väldigt spännande och roligt, jag har en drös med förslag och rutter inplanerade.

Trött och snuvig

Sammanfattning från helgen.

Lördag & Söndag (ja, dagarna såg i princip exakt likadana ut):

Efter några dagar med halsont slog förkylningen till rejält fredagnatt. Svårt sova, huvudvärk, snuva, rinnande öga. Rösten inte i toppform så bäst att vara tyst. Vaknade upp till en gråmulen och kylig lördag och även senare söndag. Sov länge, en sen frukost som inte smakade gott alls. Tupplur på dagen. Dvd och hämtmat framför tv:n båda helgkvällarna. Mer sömn, mer huvudvärk.

Det var den spännande helgen det.

Snart måndag, förhoppningsvis med mer ork och energi.

Grått finns inte

Idag fick jag höra att man officiellt inte kan ha gråa ögon i USA. Allting som är grått går under namnet blått. Åh, vilka fina gråa ögon du har, sa jag till en liten flicka och hennes mamma. Ja, jag vet, de är så underbart gråa men här finns inte färgen grå så det går under färgen blå i alla hennes dokument svarade mamman.

Av nån underlig anledning började vi också diskutera Wal Mart och varför det inte finns ett enda Wal Mart i Hillsboro, Beaverton eller de andra intilliggande förorterna till Portland (inte ens Portland är översvämmat av Wal Marts, finns bara några stycken). Hon berättar då något som var helt nytt för mig (tänk vad mycket som är nytt för mig), nämligen att Wal Mart är ett företag med konservativa, högervridna värderingar och därför sällan får byggtillstånd/mark upplåten till sig av liberalt styrda städer/områden. Jag fick veta att många amerikaner tydligen låter sin politiska och etiska värderingar påverka var de gör sina inköp, vilka banker, företag och så vidare de anlitar för att på så sätt markera sin ställning genom att stödja ”rätt” företag utgående från de egna värderingarna och åsikterna. Att företag här mer tydligt och uttalat markerar vad de står för och vad har för politiska och etiska värderingar. T.ex. sa hon att de inte gillar sin bank Wells Fargo och funderade på att byta pga Wells Fargo stöder nån homsoexuell parad som tydligen äger rum årligen. Costco handlade de inte heller på eftersom Costco är ett företag som uttalat stöder fackföreningar (och det gillar inte det här paret) och även i övrigt har liberala värderingar och ställningstagande vad gäller många olika frågor.  Hon avslutade med att säga att egentligen skulle de inte riktigt vilja bo här på västkusten, det känns inte som hemma för att det är för liberalt. Men de har jobb här som de gillar så… då får man försöka acceptera det andra.

Till sist, ikväll är det säsongsfinal i Grey’s. Jag är bänkad. Även om jag till min sorg måste erkänna jag tycker serien spårat ur och inte är vad den brukade, jag hoppas på en bra säsongsfinal som bådar bot och bättring inför nästa säsong (jag vill ju inte sluta titta på mitt favviosprogram).

Ett mysterium kanske löst

…..Varför de frågar efter postnummer och även ibland telefonnummer.

Det jag fått veta från flera håll när jag nu vid upprepade tillfällen frågat olika kassörskor/kassörer på olika affärer varför de frågar, är att de kan dubbelkolla om ens registrerade postnummer för det kreditkort/debitcard man använder också överensstämmer med det postnummer personen uppger då de frågar. Telefonnumret påstår de ska fylla samma funktion, vara en dubbel säkerhetsåtgärd. Typ om en icke behörig person använder kortet och råkar få postnumret rätt (inte så svårt med tanke på det typ finns två postnr i hela Hillsboro) så är telefonnumret en dubbel säkerhetsåtgärd. Påstår de. I Sverige är man ju van att visa legitimation vid kortinköp, det frågar de i princip inte efter här.

Har även mailat min bank för att fråga vad det beror på, men ej fått svar än.

Hmmmm. Jag kanske borde blivit privatdetektiv i alla fall, jag drömde ju om att bli som Kitty Drew när jag var liten.

Ja, tänk vad mycket man hinner göra när man inte har ett jobb och inga barn. Kanske jag ska börja skriva massor med regelbundna och arga insändare i olika tidningar också, sådär som pensionärerna gör.

Som en hajmage – full med oväntade saker

Nyss hemkommen efter en riktig hemmafrudag ute ”på stan” (här innebär det ett besök på ett shopping center som ofta är byggt nånstans nära en stor motorväg). Jag var tillsammans med min nyblivna väninna R som jag alltså lär känna mer och mer och umgås mer privat och intenstivt med (verkligen trist hon snart flyttar). R hade med sig sin lilla 2 månaders pojke, det gick bra. För intresseklubben som vill anteckna kan jag meddela jag köpte några doftljus från Yankee Candle. Egentligen är den för stark, egentligen vill jag inte mitt hem ska lukta syrener. Men….jag vill sniffa in syrendoften och låtsas jag har några blommande syrener här utanför. Det där ljuset doftade så äkta och så mycket syrener att alla barndomsminnen från farmors syrenträd utanför köksfönstret blev väldigt verkliga och kändes nära.  Syrendoft och minne på burk, allt är möjligt i dagens värld. Jag introducerades även för två väldigt mysiga barnklädesbutiker, Gymboree och Jane and Jack (som inte verkar vara en kedja, hittar ingen hemsida i alla fall). Jag har ju ingen ”egen” liten att shoppa åt, så familjen S där hemma kan vänta att få ett litet paket på posten förhoppningsvis lagom till en viss dams 3-års dag…

Hemma igen fick jag besök av en handyman som skulle kolla vår avfallskvarn (garbage disposal som det heter på engelska, och som nämnts tidigare finns en sån i alla amerikanska hem). Vår avfallskvarn blev kaputt igår och slutade fungera, alla trick vi försökte med för att få igång den var lönlösa. Lätt irriterad (detta är ju en ny avfallskvarn och borde i rimlighetens namn inte paja så snabbt) kontaktade jag byggsnubbarna som fortfarande finns på området för att slutföra resten av kvarteret. En handyman kom således över och kikade och frågade om jag kört avfallskvarnen med hårda grejer. Neeeej, absolut inte sa jag lätt irriterad (övertygad om de installerat den fel eller gett en dålig produkt). Jag är väldigt noga med vad jag spolar ner. Extremt noga, vilket är helt sant. Så döm om min förvåning och  mina förlägna blossande kinder när killen snabbt konstarerar att det är en stor tjock porslinsmortel som hamnat på tvären och helt stockar till allting. Oooops, var allt jag hade att säga, hur har den där stora rackarn kunnat slinka ner utan att jag märkt det…. Efter lite hederligt ”tar man till våld löser sig allt”-tekniken hade killen lyckats banka loss morteln och till och med fått upp den hel.

Avfallskvarnen gick återigen igång men den lät nåt fruktsvärt. ”Det här låter inte alls bra” tyckte han och skakade på huvudet. Ojdå, här fortsätter det komma ut hemliga saker, en baby fork sa han triumferande då han fiskade upp en böjd liten gaffel. DEN DÄR har jag dock aldrig sett, jag har inte ens babygafflar sa jag med världens bästa pokerface. Dagens största lögn, förstås och då killen frågade om han skulle ta hand om babygaffeln och slänga den sa jag snabbt nej nej. Jag gör det! För jag visste att beviset för min lögn fanns på baksidan av gaffeln där det tydligt stod på svenska och med namnet Fiskars inristat. Men just där och just då kände jag bara för att dra värsta lögnen. Tror inte han trodde på mig. Eller kanske han gjorde det. Nåja, avfallskvarnen funkar igen och i fortsättningen får jag hålla ett getöga på vad som egentligen glider ner.

Dags att sätta punkt. Ska kila iväg ut på lite träningsaktiviteter och handla frukt och grönt för en fruktsallad. Jag väntar även besök av en annan tjej än ovannämnda shoppingkompis, en ”ny” tjej som jag lärt känna lite smått och nu ska försöka lära känna mer. Hoppsan vad social och intensiv tillvaron och vardagen blivit helt plötsligt. Lite av ketchupeffekt. Först kommer inget och sen kommer allting på en gång.

 

Finns det inte tillgång till äkta syrener så får man nöja sig med ett doftljus…

Åh, du härliga sommar

28 grader (83F) och solen skiner. Det är underbart, underbart. Jag är ingen vädergubbe och ingen expert på vad det beror på (kanske bergskedjorna som omsluter oss på vardera sidan, kusten som ligger nära) men värmen här är fantastisk. Den är inte för fuktig, inte för torr, inte för tryckande. Det är skönt helt enkelt. Det är något med ljuset också, även om det ju är ljust i Norden under sommaren (i betydelsen långa ljusa dagar som aldrig blir riktigt mörka, vilket vi ju inte alls har här) så är det ändå något med dagsljuset, solljuset här på sommaren som är…..hur ska jag förklara…ja, det är genomskinligt, så ljust så man nästan kan spegla sig i ljuset. 

Vi har inte behövt använda AC:n än, det var nog inte så dumt med en bostad som inte ligger i direkt söderläge (även om vi har väggar mot söder också). Inomhus är det faktiskt riktigt svalt, förutom på övervåningen där förstås sovrummen finns. Jag tror annars vi är rätt härdade vid varma hem. Jag menar, alla hem i Norden blir ju uppvärmda på sommaren och ingen har AC. Kvalmigt och äckligt är det i de flesta hem. M’s mormors lägenhet i Uppsala var outhärdlig på sommaren. En lägenhet som M och jag bodde i under flera år var ruskigt varm på sommaren och visst morrade man och vred sig i sängen då man inte kunde sova pga det var så varmt. Men det gick… Därmed inte sagt det inte är skönt ha AC. Det är ljuvligt veta man har och kan köra igång den då behovet blir stort.

Vi har lärt känna ett par som ursprungligen kommer från delstaten Arizona. De har varit här ett drygt år på transfer, om 6 veckor flyttar de hem igen. Typiskt nog så är det först nu som jag själv börjat umgås och lära känna kvinnan i familjen och blivit mer kompis med henne, nu när de nästan ska flytta hem igen. Är det inte alltid så…. I alla fall, de berättade igår då vi käkade middag ihop att i Arizona har alla skolor året runt skolgång, dvs inga långa sommarlov alls utan små lov nu och då. De sa att nästan alla föräldrar tycker det är superbra. Men själv gillar jag det inte, hade man barn och skulle vilja åka till Norden på långa sommarlov skulle inte det funka. Barnen där har som sagt smålov hela tiden, två veckor långt var dock det längsta lovet det överhuvudetaget har. Annars är det en vecka här, en vecka där som är lediga under årets lopp så att det till slut motsvarar det antal dagar som barnen i andra skolor i andra delstater har. Kanske det finns fler delstater än Arizona med året runt skolgång, jag vet inte. Jag föredrar långa sommarlov.

De berättade också att det i medeltal är 43C (110F) på somrarna i Arizona och att det även nattetid aldrig går under 32c (90F). I medeltal alltså, det vill säga det finns dagar och veckor med högre temperaturer än så. De påstod de har elräkningar på nästan $400/månad (gas har de för uppvärmning av vatten, spis med mera). Å andra sidan, på andra områden har man höga månadsutgifter för uppvärmning istället för nedkylning.

Lagom är bäst. Är det inte så.