Hörrni, fredagstemat är i frysen för mig just nu. Jag pausar oktober ut och så kanske jag är regelbundet tillbaka längre fram.
Det kom ett mail….där mailskribenten undrade om jag nu ska bli en sån där jobbig typ som bara kommer att ha graviditet och barn på hjärnan och bara vilja prata om sånt. Det kommer jag inte att bli, definitivt inte! Men det kommer ju inte heller vara så att det här med att vänta barn och hela familjebiten inte kommer att vara en del av det jag tänker på, pratar om och ventilerar. Men är det inte så överlag, oavsett vad det handlar om, det är alltid lite irriterande om en person går 100% upp i någonting och ingenting annat får plats att diskutera. Om det så handlar om barn, jobb, husdjur, stickning eller vad det nu kan vara.
Det känns som en fördel att ha tillgång till två världar, kanske kunna plocka lite härifrån och därifrån. Det jag tänker på är att det ska bli väldigt intressant att jämföra med råden här och de som lämnas i det gamla hemlandet. Då jag har många kompisar i gamla hemlandet som har småttingar och kan berätta för mig, jämföra med mig. Det som presenteras som saninngen med stort S här, behöver ju inte vara det som det uppmuntras till där. Jag har redan märkt en sak, nämligen detta med hur nyfödda bebisar ”ska” sova. Här verkar de strongt rekommendera och lära ut att man ska ”swaddle” sitt barn. De lär ut det innan man lämnar sjukhuset. Det betyder att man lindar in bebisen i ett täcke.
Foto från parenting.com
Av det jag hört av mina kompisar med barn hemifrån så sover nyfödda och bebisar under vanligt täcke. Här verkar de starkt avråda från att bebisar ska sova med täcke förrän de är äldre. Vad som är bäst och mest rätt, det tvista de lärde om. Men intressant hur olika råd och hur varje land/ställe tycker så klart att just vårt råd är det vettigaste och som stöder sig på den rätta och bästa forskningen….
Överlag är de rätt ”på” och hetsiga tycker jag, det är ju lååångt kvar av den här graviditeten och än kan mycket gå fel och göra det inte blir en fullgången graviditet med en frisk födsel. Redan under första inskrivningen frågade de vad jag ville ha för smärtlindring under förlossningen, om jag bestämt mig för amning eller inte. Kurser för diverse saker blir snabbt upptecknade, även om de går i mars. Snabba puckar.
M och jag har även på skoj börjat spåna och leka med tanken på vad barnet skulle kunna heta. Speciellt M är väldigt intresserad av det här med namn och att fundera på det, det kanske är ett sätt för honom att få det hela att kännas mer verkligt. När hans förslag på namn som jag absolut inte kan tänka mig, när mina förslag på namn som han satt in sitt veto mot. När vi stött och blött och fått ner det till en liten grupp namn där vi båda kan TÄNKA oss alla namnen så ser det ut så här. Det finns två favoriter för såväl pojk som flicknamn, men de avslöjar jag nog inte här. Men blir det en pojke är vi nog 99.9999% överens om vilket namn det blir, ett namn där känns helt rätt. Flicknamn är svårare, där är det inte helt lätt. Samtidigt som det där finns fler kandidater.
Pojknamn:
Oscar
Philip
Gustav
Flicknamn:
Victoria
Sonja
Emilia
Emelie
Sofia/Sophia
Karolina
Olivia
Rebecca
…..Som ni kanske noterar är alla namn gångbara på både engelska och svenska vilket är ett viktigt krav.
Aldrig kul när det blir FÖR mycket av någonting, självklart, men samtidigt måste man ju också kunna skriva om det som upptar ens tankar. Och den första graviditeten och barnet (eller alla) är ju verkligen någonting som tar mycket av en människas både känslor och tankar. Det BLIR mycket graviditetsskriv under en graviditet, men om man inte tycker det är kul att läsa kan man ju faktiskt hoppa över. Så jag tycker att du ska skriva precis det DU känner för att skriva, ingenting annat.
Fina namn ni har sållat fram, allihop. Men som du säger är det långt kvar och ni kanske ändrar er i sista sekund. En del vet redan från början, andra vet inte förrän de har barnet i sina armar och ser ”vem” det är. Jag döpte min son efter min mormor som gick bort när jag väntade sonen. Hon hette Emilia och min son heter Emil. Så han är faktiskt inte döpt efter Emil i Lönneberga : )
Ja det ska faktiskt bli spännande att följa både din graviditet och skillnaderna Sverige / US. Förresten, jag har en bekant här som också är precis i början av sin graviditet, jag kanske kan ge lite input och berätta hur de gör saker och ting här! Det enda jag vet hittills är att hon inte längre är vegetarian, doktorn sa till henne att hon måste äta kycklinglever och fisk eftersom hon har en anemi. Och det gör hon utan problem.
Visst ja, lovade henne att skicka lite länkar som jag har letat upp som vänder sig till blivande fäder. Egyptiska män vet INGENTING om kvinnans hormoner, graviditeter eller någonting. Han har frågat henne om det är något fel på henne för att hon spyr så mycket och är så trött … Måste göra det nu.
KRAMAR!
Marianne,
De där länkarna låter hur intressanta som helst, återkom gärna med det! Input och hur de gör där, alltid intressant att höra också.
Det är lite lustigt hur olika råd delas ut och presenteras som ”sanningen”, men barn föds det både här och där i världen och det blir ju bra människor av de flesta ändå. Även om det ätits opastöriserade ostar eller rökt lax. En äldre barnmorska sa faktiskt här till mig ”det blev barn förr också, även om vi åt härsket kött och inte gick på hundra kurser för att förbereda oss. Det blev föräldrar av de människorna också samt friska barn”. Typ nåt sånt här sa hon, rätt bra faktiskt. Jag har en känsla det är rätt mycket hysteri och hets med mycket idag.
En annan sak jag fått höra av en barnmorska (och senare även läst själv) är att illamående som ju i västländer förknippar så starkt med graviditet är väldigt ovanligt i många andra kulturer i världen. Där förekommer det i princip inte alls. Så…frågan är vad som är förväntningar och vad som alla tror man ”ska” känna och liksom omedvetet växer upp med att det är på ett visst sätt.
Emil är ett väldigt fint namn. Jag hälsade faktiskt på en liten Emil nu när jag var hem. Intressant också att ”din” Emila inte är döpt efter Emil i Lönneberga (förstår om många kanske trott det) utan efter din mormor. En fin tanke och väldigt hedrande, fint.
Ha en bra helg MArianne, ingen magsjuka till dig nu!!! KRAM
Är verkligen Gustav gångbart i Amerikatt?
I övrigt tycker jag Emelie är fruktansvärt vackert.
Naturligtvis får du och ska skriva om det du tänker på – och det är ju klart att det blir mycket graviditets- och babytankar!!
Kom ihåg att Emelie är en konstig stavning för många icke-svenskar, eftersom det namnet oftast stavas Emilie (eller Emily så klart).. Jag hade en fransk-engelsk kompis som hette Emilie och hon undrade varför svenskar alltid envisades med att stava hennes namn med E-e-e när det var E-i-e! Vet inte varifrån den svenska stavningen kommer 
Men det kan vara bra att ha i åtanke när det gäller namn som ska funka internationellt!
Vad kul att ni har en lista med namn redan, jag måste skriva mitt spanska-namn-inlägg som jag tänkt på så länge!! Det är egentligen en liten ”uppsats” som jag skrev till min spanskkurs som jag tänkte översätta och publicera… Det får bli nästa vecka!
Fina namn, speciellt Oscar
Ja, amerikanerna har vissa vanor när det gäller barn som inte är lika vanligt i resten av västvärlden – manlig omskärelse är ju väldigt vanligt i USA! Är det något kanske något som ni också måste ta ställning till innan födseln (det görs väl oftast direkt på sjukhusen tror jag).
Och så var det där med toalockslås
KRAM!
PS Jag ska försöka hinna med att maila dig i em..
Alltså, om jag var bäbis skulle jag bli skitsur om jag inte kunde vifta med armarna och benen, särskilt inte om det nu den enda form av rörelse jag kan ägna mig åt. De är inte kloka ibland, amerikanerna. Vad grundar de det på?
Kristofer,
Svea har jag tyckt om (maken har lagt in veto så det är inte aktuellt) men där skulle det kanske bli mycket ”svia”, då låter det ju inte alls lika vackert mer utan som svinstia…
Jag var också lite fundersam först om Gustav är gångbart i Amerika. Men efter att det i fjol var en tropisk storm (tror inte den blev orkan) som hette Gustav och man i nyheterna hela tiden hörde de prata om Gustav (uttalat helt rätt, alltså gUUUUstav och inte gAAAAstav) så har jag dragit slutsatsen att det funkar och att automatiskt (dvs när de läser namnet, innan man behövt uttala det) säger det rätt. Nu när jag börjat ”lyssna” mer efter det namnet och liksom ser det mer så tycker jag det verkar finnas. Gustavo på spanska och andra språk har ju sina varianter på Gustav också. Så, japp det borde nog funka rätt bra
Petchie,
BRA att du tar upp det här med stavningen. Det är ett argument jag använt i diskussioner med M, det har varit min argumentation att det blir problem med stavningen och att ungen kommer behöva stava sitt namn hela tiden… nu när jag får en till som säger det så ska jag meddela honom. Det är inte ett av mina favoritnamn, även om jag som sagt helt klart kan tänka mig det och det därför finns på listan. Namn är svårt, dels ska man ju enas om det också
Jaaa, skriv gärna det inlägget. Det vore roligt läsning.
det där med omskärelse är ju precis som du säger extremt vanligt och man ska helt klart ha sin ståndpunkt klar vid sjukhuset då jag från vissa håll hört och förstått det som att de många gånger förväntar sig man ska göra det…
tätortimotej-anna,
jag tror den främsta risken är spädbarnsdöden (nån annan med barn får rätta mig och komma med mer info vad de grundar det på), med det här inlindade sättet finns det liksom inget täcke som ungen kan kvävas under eller trassla in sig i. Det är det ena. Sen har jag också förstått det som att de anser det är tryggare för barnet, då det tighta inpackandet påminner bebisen om livet i magen…. Men visst, inte vore det ju så kul att vara inlindad som en sardin…
Å Anne,
vi swaddlade E och det var i stort sett ENDA sättet hon kunde komma till ro på. Hon viftade annars som en galning med både armar och ben. Flaxade o sparkade och grät för hon fick inen ro.
Enligt vad jag föstår så är detta med att linda barn något man gjorde även i Sverige förr. Du kasnke känner till det gamla ordet ”lindebarn”? Jag har fattat det som att detta är för att barnet känner sig tryggt närd et är trångt. Det efterliknar då känslan de hade i livmodern där det var trångt, varmt och mysigt.
Haha, vi har dessutome exakt den där swaddlen som är på din bild! Köpte 4 sådana och de var så bra (inte enbart för swaddling utan även som tunna filtar, solskydd på vagnen etc) så vi köpte fyra till. märket är Anais Anais och de har en hemsida. Du kan googla ifall du är nyfiken.
Sedan måste man följa sin egen röst mycket. Alla har råd och famförallt ÅSIKTER om barn och hur man ska eller inte ska göra.För egen del tycker jag allt handlar om det egna barnet. Vad som passar ett barn är inte alltid bra för ett annat. De är faktiskt alla individer.
Men som sagt, swaddling var superbra för vår llla tjej och skulle vi få ett barn till skulle jag definitivt swaddla det igen! Jag vet av en vän att detta även faktiskt börjar komma tillbaks i Sverige lite nu. Vissa där lindar sina barn när de ska sova.
Här är man även oooooooerhört rädd för SIDS eller plötsligt spädbarnsdöd som det ju heter på svenska. SIDS = Sudden infant death syndrome eller något liknande tror jag. Och man ska absolut inte ha tjocka bumbers i sängen eller täcken som barnet kan gotta in huvudet i och på så vis få svårt att andas. Jaja. Vi ahde faktiskt bumbers i sängen. Tyckte det fungerade bra. i början rörde hon sig ju inte å mycket när hon var swaddlad heller. Och ja hon sov även tillsammans med oss i vår säng vilket är ett stort nono här vad gäller SIDS. men vad fasen. Jag tror som sagt att man måste göra det som känns bra för en själv och barnet. Vardagen måste fungera och man kan heller inte vara rädd för precis allt. Sunt förnuft såklart, och undvika absoluta faror, men vissa saker måste man kunna testa och gå på magkänsla också.
Oj vad långt min kommentar blev! Sorry!
Ska vsluta med att säga att det var knepigt men roligt med namn tyckte vi. Inte alltid lätt. Alla associerar ju olika namn till olika perosner också så ibland kan ettt namn man tycker är fint eller fult bero på att man känner eller känt ngn med det namnet som man tänker på.
Stor kram och ha en fin helg!!!
Saltis,
Jättebra med alla tips förresten av en numera erfaren mamma som du 
Namn är verkligen så oerhört indivdiuellt! Det finns ju egentliga inga fula namn och varje barn som får ett namn ”blir” ju på nåt sätt det namnet sen. Precis som du säger kopplar man ju ofta ihop namn eller får vissa associationer, typ den där retungen Pelle var hemsk så det vill jag inte vårt barn ska heta. Varför man gillar/inte gillar ett namn kan ibland vara så svårt att sätta fingret på. Jag kan gillar nåt namn som M tycker är hemskt och ger honom associationer av en tant i städrock medan min association av namnet är stil och klass… Så olika det kan vara.
Tack för tips om swaddling, jag ska faktiskt googla på det du nämner. Jag/vi är totalt noll erfarna vad gäller allting som rör barn, så tips tages emot.
Sen tror jag det är viktigt, precis som du säger, att man verkligen vågar lyssna på sig själv också och köra sitt race. Jag hörde nån säga att barnuppfostran och överlag hur man ska göra med allting som rör barn är som politik. Dvs vi tycker alla olika, har olika sätt och syn att se på vad som är rätt och riktigt. Egentligen finns det nog inget rätt (ja, så länge man inte gör nåt som uppenbart är skadligt så klart).
Vad jag tänkte en del på nu när jag senast var hem och umgicks massor med olika föräldrar och barn, i jämförelse med de barn och föräldrar jag varit i kontakt med här så tycker jag (om jag får vara så fräck och generalisera) att svenska/åländska barn och föräldrar har en helt annan approach än amerikanska. Barn där hemma verkar mer fria, inte lika mycket styrda utan får lika mer ”hårt”, gunga högre, springa sig smutsiga i lerpölar, klättra högt osv. Jag tycker det verkar finnas mycket starkare rädslor här. Det här med SIDS/plötsligt spädbarnsdöd verkar också en annan grej. Precis som du säger här. Visst, man är väl rädd för det där hemma också men här verkar det verkligen vara en jättestor rädsla. Överlag verkar många svenska föräldrar mer coola och ha en mer äh, det löser sig approach. DET tycker jag faktiskt är bra, för man kan ju inte leva som att precis allting är jättefarligt heller eller skydda in absurdum.
Nu blev det en lång svarskommentar från mig
Att swaddla en baby är helt OK!!!
Men låt armarna vara fria.
Vår läkare kallade det för baby-burrito. Det blir väldigt likt det trånga ifrån livmodern. man kanske swaddlar ett tagm ngra veckor…
Kolla, det är verkligen ingen stor grej, och jag tyckte att Karolina blev lugnare av det, liksom Saltis tyckte om ella.
Jaja, visst är det mkt info!! Men mkt får gå in genom ena örat och ut genom det andra.
Kan inte fatta att du var tvungen att bestaämma om smärtlindring redan nu?? men så kanske det var. JA TACK, sa jag iallafall…Bring it on!! Ge mig massor!!!
Haha, roligt att du fick ett brev om din blogg nu ska bli en bäbisblogg, hehe…
Klart det blir en del bäbissnack nu and forever, det måste det bli
Och om man känner dig rätt blir det knappast det enda du kommer att snacka om.
Ah, precis som Saltis hade vi också bumbers i karolinas säng då hon ar liten baby. Det funkade perfekt.
Som jag sagt förr tycker jag nästan allt är bra här i förlossnings och babyvården. Tror inte jag kan klaga på en grej, men nu var det attans snart 14 år sen jag var gravid. Mkt ändras…
Vad är din due date?? Kom på att du ligger lite lika som jag. Min due date var 27 juni.
VACKRA NAMN!! Speciellt Karolina
Men, ett varningens ord, karolina kan oftast uttalas som staten och det ska det JU ICKE, snacka om att vi har fått rätta folk, och Karolina rättade folk från den dagen hon kunde prata…
Men annars funkar det bra, numera…
Nej men alla namn du har på din lista funkar ju och är vackra! Emelie blir väl just Emily. Faller sig mer så.
Oscar gillar jag också så mkt!!
Kramar och ha en fin helg!!
Håller med Saltis vad gäller swaddlingen.
Leon sov mycket bättre swaddlad, plus att han inte kunde klia sig som en galning.
Speciellt när de är riktigt små så finns ju ”startle” reflexen där. När armar och ben helt plötsligt slår ut och det kan ju väcka dem.
Leon tyckte om att vara swaddlad med det är ju så klart olika från barn till barn.
Ni får pröva er fram senare helt enkelt.
Visst vill man ju skriva om det som händer i ens liv och är det en graviditet så tar det så klart upp en hel del av tiden.
Min blogg är säkert astrist för många. Där jag skriver om Leon och hur det går för oss.
Men så är det…
Det är skoj med namn. Leon hade vi ju redan långt innan vi ens hade Milo.
Men NU är det stiltje i skallen. Tom tycker att Jamie eller Jaime är fint och jag börjar sakta vänja mig vid att vi kanske har en Jamie att vänta oss.
Kram!
Anne,
vi swaddlade även armarna. Annars viftade hon som en galning emd dem….
Jag tror också att man måste ha en hyfsat cool attityd till sitt barn annars får man hjärtinfarkt. Intresant iakttagelse det där med att svenska(åländska föräldrar är mer lugna. Tycker det stämmer överlag med NYC också men trodde det var mer typiskt NYC-aktigt att vara superöverbeskyddande?!
För jag måste säga att jag tycker många svenskar är väääldigt mycket för att ”saker kan vara farligt”. Det handlar mycket om trygghet och säkerhet som ibland kanske t o m går till överdift. När abrnen blir äldre är det ju även vanligt med s k curling och det har jag faktiskt sett en dl och hoppas att jag itne ska bli så. Tycker rent allmänt att vår generation växte upp friare på det sättet. man fick klara mer själv och vara lite mer självständig kanske?
Jaja, allt handlar ändå om balans. Tror att man själv hittar sin egen, sin familjs samt barnets balans och då kommer man se vad som fungerar och vad som itne fungerar.
Kramar igen!
Nog kommer du att överösas med måååånga goda råd längst med vägen. Jag tror att man får prova sig fram. Vad funkar bäst för dig och ditt barn. Testa och använda sitt förnuft och sin instinkt. Jag har hört talas om det här med swaddling och hört precis samma som Saltis säger. Jag hade nog absolut övervägt att testa det. Tydligen ska man helst linda in dem relativt hårt. Du får prova och se om lillan eller lillen gillar det hela.
Klart att din blogg måste få handla om barn och graviditet nu när ni ska bli föräldrar! Det är ju jättespännande även för mig att få veta sådana här detaljer och resonemang mellan olika länder och kulturer. Du får så gärna skriva en hel del om detta ämne. Det är ju också klart att mycket fokus av din tid och ditt liv kommer att handla om detta just nu så det tycker jag är helt naturligt att du skriver om på din blogg.
Jag måste också säga att jag gillar de namn ni sållat fram. Fina namn. Jag tror att man ska försöka välja ett namn som man självklart gillar men som också inte är allt för svårstavat. Ett namn som kommer att funka bra både i Sverige och här i USA eftersom barnet kommer att leva och ta del av båda världarna. Även om jag och C ännu inte har barn så har vi ibland disskuterat det där med namn och det som är fantastiskt är att vi tycker väldigt lika båda två. Jag tror inte att vi kommer att ha några som helst problem att hitta namn vi gillar. Båda tycker vi också att det är lättare med flicknamn. Ni har ju tid på er att smaka och fundera vidare på namn.
Kram och ha en riktigt bra helg.
Annika,
Men visst, en del tankar och funderingar kommer det väl emellanåt. Lite rapporter och uppdateringar. Speciellt för folk där hemma, de tycker ju det är rysligt spännande och roligt att få höra om allting sånt.
Hehe jo jag tänkte att Karolina nog skulle falla i god jord hos dig. Det finns ju sååå många vackra namn, så oerhört individuellt det där med namn också, vad man tycker är fint. Egentligen finns det ju inga fula namn, alla småttingar brukar ju också ”bli” sina namn efter ett kort tag och det känns märkligt att tänka sig att en person skulle heta nåt annat än det den just heter.
Nejdå, nån barnblogg blir det inte
Min due date är 12 maj! Vi får väl se sen om ungen kommer långt senare eller om det går som Saltis och den kommer tidigare.
Jag var just iväg med grannen på nån årligt återkommande sälja-köpa-begagnade barngrejer. Du milde vad folk och du milde vilken hets och hysteri. Mammor som nästan slogs om babygrejer och kläder. Det där med reor och sånt kan verkligen ta fram det värsta i folk. Nog bebispratat!!! Så skönt med fredag och helg, hoppas din blir riktigt bra. KRAM!
Jeesica,
Jamie, Leon och Milo passar ju också bra ihop. Lite liknande sorts namn, åtminstone får jag samma sorts känsla när jag hör de alla namnen.
Åh vad bra höra många tips. Ännu en till som prisar swaddlingen. Ska helt klart prova.
Det är så mycket så mycket….kan kännas lite överväldigande emellanåt. Men man får väl koll på allting tids nog och växer in i det sen, lär sig vartefter.
Jamie och Leon, mmmmm det passar bra ihop
Kram!
Saltis,
Hej igen
Visst handlar det om balans och att våga tro på sina egna känslor, det som känns rätt och riktigt. Det tror jag är viktigt men jag tror samtidigt det är skitsvårt om man (som jag t.ex.) inte har nån erfarenhet av bebisar överhuvudtaget egentligen utan allting är nytt och man är osäker. Men en cool attityd behövs nog, som du säger, annars får man hjärtinfarkt.
Det där med curling och daltandet tycker jag ju precis som du är väldigt svenskt, skrive rudner på det. Det är jag också livrädd för, att hamna i en sån sväng. Usch nej….
Desiree,
Som jag skrev i en kommentar här ovan till Saltis, det jag hört nån säga att det här med barn, hur man ska sköta om dem, barnuppfostran osv är som politik. Dvs vi tycker alla olika, kan ha väldigt starka åsikter för ”vårt” sätt och det vi tror på. Det kan lätt bli hetsiga diskussioner om man börjar disukutera sina olika syn på saken med folk, precis som med politik…
PRECIS som du säger så tror jag det vettigaste att göra är att prova sig fram lite med precis allting, våga tro att man kan och våga lyssna på sin egen inre röst och känsla för vad man tror på och står för. Vad kul att ni är så ense om namn när ni lekt och spånat med de idéerna. Själv så tycker jag det är tvärtom…inte helt lätt hitta namn att enas kring.
Ha en riktigt bra helg Desiree! KRAM
Oj, jag har ju inte skrivit på ett tag, men jag har ju haft mina anledningar…eran lista har ju en massa mysiga namn…man varför inte Alexander? Jag har ”röstat” för det de senaste internationella barnen jag haft i min närhet, i ett fall har jag kallt honom för det ”fniss” trots att hans döptes till Phillip… Nät det gäller tjenamn så tycker jag nog Victoria…det är ju så fint.
Att din blogg blir en ”babyblogg” – det är väl ditt val? Det är väl din blogg??
Ett litet paket är på väg, jag är så himla ledsen att jag inte varit så aktiv som jag velat på ett tag.
Bamsekram till er alla tre!!
Vet inte om du läser Alex Schulmans pappablogg ”Charlie Schulmans pappa” men idag har han en riktigt roligt inlägg om alla ”råd” han får från läsare. Om allt ”fel” och ”livsfarligt” han gör. Typ att någon sett en bild på deras dotter där hon låg bredvid en hammare och om det fanns spik i närheten så kunde hon svälja dem. Och att de hade speglar av glas och inte plast (vem har plastspeglar?!) och det var förenat med livsfara. Den enda råd jag kan ge till dig (inte mamma själv men väl fd barnskötare som haft 13 blöjbarn på småbarnsavdelning) är att gå efter din magkänsla. Du vet vad som är bäst för dig och ditt barn. Man kan självklart ta till sig av bra råd men bry dig inte om alla som tycker en massa eller som hävdar att ditt sätt är fel eller sämre.
Namn är kul. Jag röstar för ett namn som går att uttala på engelska men som ändå är svenskt. Jag föll för Gustav. Det är så gulligt. Olivia är också superfint. Sonja var nytt och inget jag skulle tänkt på, men det är ju jättefint. Kanske ännu snyggare om man stavar med y istället för j? Alla tre är superfina till erat coola efternamn. Inte för att jag är med barn eller ens går i dem tankarna … men jag har tänkt tanken att ”nämen vad DUMT att jag döpte katten till Selma, det är ju ett superfint barnnamn”. Hihi. Fast å andra sidan har alla mina katter haft jag lätt skulle kunna tänka mig på mitt barn; som Felix och Sascha. Men Grizzly (eller Griswald som han kallas för till vardags … lustigt för smeknamn brukar ju vara förenklingar) får nog katten vara ensam om.
Ha en UNDERBAR helg!
hej, bor i england sa jag hade ocksa stora problem med namn, jag alskade Axel men min man tyckte inte att det lat bra pa engelska. Sa det fick bli Lucas, har aven en dotter som heter Klara. om jag fick en dotter ska hon heta ”Sofia”, tycker jatte mycket om det namnet. Har en svensk vaninna har som har 3 flikor som heter, Astrid, Clara och Lotta. Ha en bra lordag. Vickan i England
Liten, men viktig skillnad på stavning: Caroline är en av mina topp-favoriter på flicknamn. Min kära fru fick till det lite fel i listan ovan.
Hej M!
Vad kul att se dig hoppa in här!
Stort grattis till er båda – Vad spännande!
”nöjd att Victoria står först i listan över flicknamn…” ;o)
Kramar/Vic
PS. Förresten, vadå ”en sån där jobbig typ som bara kommer att ha graviditet och barn på hjärnan”?? Passar det inte så är det bara att dra, det är min åsikt. Du skriver ju vad du vill för din egen skull, inte för oss andra, eller hur!? Om jag bara vill skriva om min tomglas-samling, så gör jag det. Vill jag skriva om katten i varenda inlägg, så gör jag det. Och så vidare. Skriv du en massa om bebisar, vi som gillar dig står ut med det också, haha! Kram igen.
Fia,
)
Oj vad sen jag är att svara och kommentera…fy på mig. Helgen bara försvann förbi utan att jag orkade/kände/hann med datortid.
Jag har varit dålig på att kommentera och skriva hos dig också, ber om ursäkt för det också (när jag nu ändå är i farten och ursäktar mig
Du har så rätt, med sin egen blogg får man göra precis vad man vill!!!!
På återhörande!
Petra,
Haha, nä vem sjutton har plastspegelar. Fniss fniss, där går väl ändå gränsen. Visst måste man barnsäkra och anpassa sig, men personligen är jag lite allergisk och emot att anpassa sig för mycket. Som sagt, det får ju inte vara farligt men annars tycker jag nog barn ska lära sig helt enkelt vad som är ok inte ok. Visst, säkert tröttsamt springa och ta bort ungen hundra gånger från en blomkruka och kanske jag ändrar mig. Men man måste ju fortsätta leva och ha sitt hem ungefär som innan man får barn. Lång parentes och nonsensutläggning. Ska kolla in bloggen förresten! Känner ju till killen och ”fenomenet” men har faktiskt aldrig läst hans blogg.
Vickan,
Fina namn du har på dina barn!!!
Många säger ju också att man ”ser” och ”vet” vad ett barn ska heta när ungen kommer ut. At thar man t.ex. 3 förslag så när ungen är här ”vet” man att det här är ju en Pelle och ingen Robert. Typ… Och plötsligt är det klockrent vilket av ens förslag som är rätt namn på just det barnet.
Babsan,
Sooooorrrrrry jag är så sen och trög med att svara.
”Gubben” fick ett ryck att hoppa in
Tack förresten!!!
Victoria,
Hehe tänkte faktiskt på dig när jag skrev ut namnen. Tänkte om jag skulle skrivit efter namnet (hej hej Sunny Swede). Ett fint, klassiskt och vackert namn har du ju helt klart. Vic kanske det blir ofta?! Om jag förstått det rätt.
Men visst är det så, med sin blogg får man ju skriva hundra inlägg om sin tomglassamling (hehe, du är rolig du) om det är vad man går igång på.
Fråga till M, är det Caroline med engelskt eller svenskt uttal?
Petchie,
Jag får svara å M’s vägnar.
Det är uttalat på svenskt vis.
Dock vågar jag lova att det inte kommer bli det namnet, det är inte på min topp 3 lista nämligen….jag tycker personligen uttal och stavning ska vara så självklart som möjligt. Visst, helt rätt blir det ju aldrig med uttal när olika språk ska uttala det. Men så nära och enkelt som möjligt i alla fall. Ja, du förstår säkert vad jag menar
Grattis till det vantade barnet. Min dotter heter Ann som forsta av tre namn. Tomglassamling var bara for bra… Plastspegel hade faktiskt mitt forsta barn, en dotter fodd-72, men det var en liten leksaksspegel. Svart med namn. Mitt forsta, dottern, dar hade vi bara pojknamn av nagon konstig anledning. Min son fick sitt namn efter min morfar o andra namn efter sin far. Tycker det ar sjalvklart att man skriver om det som uppfyller en i den fas i livet man ar i. Sjalva ar vi de sista atta aren uppfyllda av barnbarn (4 st an sa lange). Skulle helst vilja ha dem har oftare bara. Inte bara varannan helg. Kul att din ”gubbe” tittade in.
Lisa,
Barnbarn är väl livets efterrätt, eller vad brukar vissa säga. Det kanske du skriver under på
Jag heter ju Anne, nästan som din dotter då. Många uttalar ju Anne som Ann men mitt ska uttalas precis som det stavas med e på slutet.
Såna där leksaker för barn, speglar av plast som du nämner. Såna har jag också sett, det är nog rätt roligt för barn att kunna spegla sig själv och se att det är nåt bekant som tittar emot. Men att ha plastspeglar uppsatta i hemmet istället för vanliga speglar, det verkar lite konstigt….om det nu finns de som gör så.
Jo, man måste ju få skriva om det man berörs av och är aktuellt. Även om det så är tomglassamling
Till och börja med får jag gratulera! Angående namn så var ju något som slog oss då vi bodde i USA, och som ni säkert också har upplevt att det är förstanamnet som gäller överallt där i officiella sammanhang (hustrun fick tjata lite på jobbet för att det skulle bli som hon var van vid istället). Skall det bli smidigt skall alltså förstanamnet vara det som ni kommer att kalla barnet
olle,
Tackar och bockar
Har samma erfarenhet som ni, samma frustrerande erfarenhet får jag tillägga. Så absolut, förstanamnet ska helt klart vara det som också kommer först och som så att säga människan heter/kallas.
Martin har haft samma problem här. Han heter officiellt Eric Martin. Förstanamnet är alltså i pass och offentliga sammanhang inte Martin utan Eric. Men han har ju alltid haft Martin som tilltalsnamn, ända sen han föddes. Men det fattar de ju inte här, det blir bara problem. Så förstanamnet ska vara först